måndag 23 april 2012

önskedrömmar


Om jag vann mycket pengar skulle jag köpa ett stort hyreshus så vi kunde bo där, alla mina barn och deras familjer!
Så skulle vi ha en Fixare som kunde greja allt med huset- i alla fall det som vi inte klarade själva.

Vi skulle bo i separata lägenheter och inget tvång att umgås.
Jag skulle bjuda in till middagar som jag gör nu och vi skulle ha nära ifall vi ville umgås.

Men då måste jag nog vinna mycket pengar....

Friskt vågat -hälften vunnet

Aussitime

fredag 13 april 2012

då skriker han och sparkar och spottar och fräser


Nutid
Här sjunger Olle Ikaros med sin pappa på min 60 års fest 111210














Olle är tre år och han är en speciell kille.
I dagarna har han börjat på lekis. Olle visste att när sommaren är slut då ska det bli dags. De orden har sagts många gånger i sommar.
Och vad bra det blir när storebror går till skolan , då har han sitt lekis att ta till.

Det är en stor glädje och ynnest att få träffa honom så gott som varje dag."Lätt" är det inte alla gånger för han har en mycket stark vilja och är envis till tusen.

Han vill aldrig gå hem, utan har alltid nåt annat på gång.
Då skriker han och sparkar och spottar och fräser. Blir han riktigt arg kan han kissa mitt på golvet. Ibland händer det att han vill kasta ut"oss dumma" detta fast vi bor mycket högt upp. (10 trappor)
Tänk om jag kunde minnas alla underbara kommentarer som kommer ur hans mun, som kan kännas som hela himmelriket att får höra.
Förresten går sånt inte att återge, det måste höras. Just nu sitter han bredvid mig och har "tagit bort korken" från lådan med playmobil-gubbarna.
I morse ville jag att han skulle ha mysdress på sig. Han har inte haft den på på väldigt länge. Det slutade med att jag fick springa tillbaka till lekis med "riktiga kläder", dvs tröja och byxor, för med mysdressen på ville han bara sova och hade inte lust med något annat.
Fia

Jag kan tillägga att han en gång i stor ilska även kissade i hissen, inte så trevligt ..Och lekis är förstås kyrkans förskola som alla gått i här i området.

Håll alla dörrar öppna
aussietime

lilla väskan var packad för länge sen...

Så här ser han ut idag - min speciella son!
När vi går hem brukar vi gå förbi snurrgungan och där ska Olle stanna en stund och gunga. Utanför huset finns en liten buske och där ska Olle kissa.
Kissa, ja det kan man göra var som helst tycker Olle och ingenting är lika roligt som kiss och bajs.
Att flickor inte har någon "pillesnopp" är svårt att riktigt förstå men han börjar lära sig att jag som flicka har ett "hål" och inte "pillesnopp".

Mest av allt älskar Olle sin morfar.
För några månader sen dessa ord mest: "i morgon kommer morfar och hämtar mig".
Sist mormor och morfar hälsade på fick han inte följa med dem hem.
Vi sa att en annan gång passar det bättre och då försökte Olle hålla tillbaka tårarna mycket behärskat och stänga inne all sin olycka. Men ofta sa han "i morgon ska morfar hämta mig".

Till slut kom den dagen och redan i ytterdörren frågade han morfar var bilen stod.
Han var helt beredd att sticka iväg med det samma.
Lilla väskan var packad för länge sen och "Rabbe" haren var fastsydd på den.

Har man en gång lärt känna Olle vill man träffa honom igen - för han är en speciell liten person.
Fia

Tror Olle var tre år den gången. Nu i dagarna 34.

en samuraj super sig aldrig full

aussitime

Skratt

Jag med Fanny på syrrans ö i Sandviken- sommar 2010




Ett gott skratt förlänger livet
vad skönt att få skratta
vi behöver skrattet mycket
viktigast av allt - att kunna skratta
ta fram skrattet - det finns där
det finns mycket att skratta åt
skratt ger livet mening
livet ger oss skratt
skrattet är en gudagåva
i all bedrövelse - skratta

jag blir förälskad i skrattet

skrattet finns i ögonen
skratt fyller mitt liv med mening
skrattet ger mig kraft att leva
skrattet gör mig glad och förnöjsam
jag mår bra av skratt

skratt förälskar mig

Chaplin kände skrattet
tack för dig - du kung av skratt
skratta när ditt hjärta gråter

tack skratt för att du finns

Fia



jag brukade skriva till Ulriksdalsposten på 80 talet, detta var den första.
därav:


Smile when you´re heart is acing, smile even though it´s braking
aussietime


torsdag 12 april 2012

min pappa

Så här ser han ut men pappa. Här i Vadstena på en utflykt med guiden Barbro Larsson.
Pappa och jag på hans 89 års dag i Motala Bispmotalagatan 2
Pelle säger att han är den mest envisa människa han känner.
Han kan sitta hur länge som helst vid köksbordet och berätta om sitt liv. Han minns allt från förr. Han fick en cykel av sin mamma Rut och den cykeln gick sönder efter en dag. Alla fick prova den och de måste ha farit väldigt illa med den! Han spelade fotboll och kallades för "Knatten Edberg". Han blev u inte kortare direkt efter rygg operation och tbc i ryggen...Han har legat i gipsvecka i 2 omgångar, 6 månader i taget nere i Stratomta/Varberg. Därifrån har han mycket bus att berätta om. Så tjänade han pengar genom att fläta korgar och skicka hem till Nisse Jonsson som sålde dem. Ryamattor gjorde han också bl.a. mamma hade det väl inte så lätt att vara utan honom med två småbarn, även om hon alltid fick hjälp av sin mamma och syskon.
Ingen av mina föräldrar har haft ett lätt liv utan ett med många sjukdomar och vistelser inom sjukhusvärlden. Ja dom har varit sjuka för mig också brukar jag säga...
Han lekte mycket med oss systrar och lek med ballonger och bollar var en favorit. Speciellt när han druckit lite blev det väldigt kul. Han kunde även bli arg och jag som var den busiga av oss blev både jagad och agad i stjärten, Sen visade jag upp det röda märket och då ångrade pappa sig. Han hade lite olika tricks för sig som att "såga av tummen" och jag blev kittlad massor. Han har alltid varit en förebild för mig.

Nu blev det två bilder och jag kan inte få bort den, Hjälp Fanny!

"Du vet väl om att du är värdefull-att du är älskad för din egen skull."

aussietime

söndag 26 februari 2012

släkt på pappas sida

Min pappa blev bortlämnad till ett barnhem i Stockholm. Där t0g de alla hans fina kläder och misskötte honom. Hans mamma och min farmor Rut Berta Karlsson var nämligen ogift och ville inte att hennes familj skulle veta.
Men hans mormor Jenny fick veta och åkte till Stockholm och hämtade hem honom till Motala.
Så han växte upp med "4 mammor", nämligen mormor Jenny, moster Karin , moster Ingrid och hans biologiska mamma Rut som skickade hem pengar och presenter..
Där blev han bortskämd till tusen!
Han fick namnet Nils Gustaf Ingvar och bytte sedan till Edberg efter mormor Jennys man "gubben Edberg" som pappa alltid kallade honom. Edberg hade det inte så lätt med alla kvinnor omkring sig, dessa kvinnor hade alla olika pappor, Krångligt värre eller hur!?
På bilden är vi hos Karin ch hälsar på .
Ingrid flyttade till Stockholm och bosatte sig med sin man Helge Stolpe i en mörk liten etta på Heleneborgsgatan 27. Ibland hälsade de på i Motala och Helge brukade ibland lägga sig på golvet medan vi rullade honom mellan oss och lekte att vi bakade. Ingrid grät alltid stort då vi skildes åt och var alltid orolig att nåt skulle hända oss.
Jag älskade att hälsa på dom och höra lastbilarna i storstan och lasta ner pengar till musikanter på bakgården . Det jag inte gillade var att vi aldrig fick dricka förrän efter maten, inte få socker till filen och ha alldeles för varmt badvatten. När vi gick på stan var vi tvungna att hålla Ingrid i handen och Helge var sträng, usch! Fast jag älskade Stockholm!
Jag och storasyster Inger med mamma Gun.

Inger och jag. Inger har alltid tagit hand om mig och alltid varit en mycket snäll storasyster.

Här är pappas morsor, Ingrid, Rut och Karin.
Karin gifte sig med John och köpte hus på Högalidsgatan 17 i Motala. De blev som vår farmor och farfar för vi träffade dom mest av alla och vi var ofta i deras hus. Vår hund Laika älskade att var där och tom rymde dit en gång. John brukade ta in Igelkottungar så vi fick klappa dom och så fick vi hoppa från köksbordet i hans famn.
Karin lät oss hämta mjölk i kanna och nybakade bullar hos Maja i mjölkaffär´n. Då satt vi på yttertrappan och åt. Ja vi åt mycket hos Karin och några rätter var Rotmos och Kålsoppa. Förmodligen tyckte jag det var gott men jag minns att man strök ut rotmoset och åt från kanten för den var så varm....Vi hade det väldigt bra hos Karin och John och John var säker på att brännvin hjälpte mot allt. De var restriktiva mot utomstående och en gång då en försäljare kom slängde vi oss alla på golvet. Även mamma som hade svårt att göra så.



Farmor Rut bodde i Oxelösund först på Trädgårdsgatan och jag var ofta hos henne. Hon tyckte att Karin favoriserade Inger, vilket nog var riktigt även om jag aldrig led av det, så hon kompenserade det på något sätt. Vi brukade brevväxla då jag var äldre och farmor skrev i en enda mening och det var lite svårt att förstå. Ibland firade vi jul hos henne och en gång bjöd hon på glasstårta som vi aldrig sett förut. En annan gång kom en tomte som vi inte alls kände igen. Ett negativt minne är att de stoppade upp en bit tvål i mig då jag var förstoppad, riktigt otäckt och ont.
Gammelfarmor Jenny hade grått långt hår i fläta eller knut och den sista tiden bodde hon hos oss och pappa bar omkring henne. Hon dog i lilla rummet hemma och det tycket jag var mycket skrämmande då hon hade ett lakan över sig. Jag brukade springa förbi rummet och blunda.Jag var 7 år tror jag.
Eftersom Inger var livrädd för hundar kom Laika till oss med tåget i en låda. Hon var livrädd och kröp under soffan. Då jag kom hem från skolan hade hon kissat på hela golvet och vi hade lagt ut tidningar. Ibland skjutsade pappa henne på moppen och Laika gick ingenstans om inte mamma följde med. Laika brukade rasta sig själv och gick runt kvarteret. Jag kan inte minnas att vi någonsin gick ut med henne i koppel som man gör nu.

"att alltid vara en smula barn är att vara verkligt vuxen"
aussitime



























































tisdag 7 februari 2012

gamla lappar


Ibland hittar man gamla lappar och här har jag en från 2004 som handlar om "Sigge tecken".








4 juli - I bilen såg vi vår magiska tidpunkt 22.22 och då vann AIK över Göteborg!
I detta dåliga AIK år!

15/7 - Vi är på Åsele marknad och råkar hamn nära scenen då en man i 4o års åldern sjunger. En smörsångare med sådana låtar och han sjunger bl.a "Bara bara din Margareta" och avslutar med min låt "Smile"

23/7 - Sångaren vid Piteå havsbad sjunger min Berghagen favorit och Sigges låt "Kung i baren".

Detta är för mig tydliga Siggetecken, i alla fall då detta skrevs...

Jag kan också stolt säga att jag fått en teckning ritad efter foto på Sigge 15 år och som gjorts i Thailand. Mio fick en på Sigge där han nog är 10 år. Mios är bäst men min är nästan lika bra!
Det blir lite nytt till Siggedagen.


så håll alla dörrar öppna...