Men hans mormor Jenny fick veta och åkte till Stockholm och hämtade hem honom till Motala.
Ingrid flyttade till Stockholm och bosatte sig med sin man Helge Stolpe i en mörk liten etta på Heleneborgsgatan 27. Ibland hälsade de på i Motala och Helge brukade ibland lägga sig på golvet medan vi rullade honom mellan oss och lekte att vi bakade. Ingrid grät alltid stort då vi skildes åt och var alltid orolig att nåt skulle hända oss. 
Inger och jag. Inger har alltid tagit hand om mig och alltid varit en mycket snäll storasyster.
Här är pappas morsor, Ingrid, Rut och Karin.
Så han växte upp med "4 mammor", nämligen mormor Jenny, moster Karin , moster Ingrid och hans biologiska mamma Rut som skickade hem pengar och presenter..
Där blev han bortskämd till tusen!
Han fick namnet Nils Gustaf Ingvar och bytte sedan till Edberg efter mormor Jennys man "gubben Edberg" som pappa alltid kallade honom. Edberg hade det inte så lätt med alla kvinnor omkring sig, dessa kvinnor hade alla olika pappor, Krångligt värre eller hur!?
På bilden är vi hos Karin ch hälsar på .
Ingrid flyttade till Stockholm och bosatte sig med sin man Helge Stolpe i en mörk liten etta på Heleneborgsgatan 27. Ibland hälsade de på i Motala och Helge brukade ibland lägga sig på golvet medan vi rullade honom mellan oss och lekte att vi bakade. Ingrid grät alltid stort då vi skildes åt och var alltid orolig att nåt skulle hända oss. Jag älskade att hälsa på dom och höra lastbilarna i storstan och lasta ner pengar till musikanter på bakgården . Det jag inte gillade var att vi aldrig fick dricka förrän efter maten, inte få socker till filen och ha alldeles för varmt badvatten. När vi gick på stan var vi tvungna att hålla Ingrid i handen och Helge var sträng, usch! Fast jag älskade Stockholm!
Jag och storasyster Inger med mamma Gun.
Inger och jag. Inger har alltid tagit hand om mig och alltid varit en mycket snäll storasyster.
Här är pappas morsor, Ingrid, Rut och Karin.Karin gifte sig med John och köpte hus på Högalidsgatan 17 i Motala. De blev som vår farmor och farfar för vi träffade dom mest av alla och vi var ofta i deras hus. Vår hund Laika älskade att var där och tom rymde dit en gång. John brukade ta in Igelkottungar så vi fick klappa dom och så fick vi hoppa från köksbordet i hans famn.
Karin lät oss hämta mjölk i kanna och nybakade bullar hos Maja i mjölkaffär´n. Då satt vi på yttertrappan och åt. Ja vi åt mycket hos Karin och några rätter var Rotmos och Kålsoppa. Förmodligen tyckte jag det var gott men jag minns att man strök ut rotmoset och åt från kanten för den var så varm....Vi hade det väldigt bra hos Karin och John och John var säker på att brännvin hjälpte mot allt. De var restriktiva mot utomstående och en gång då en försäljare kom slängde vi oss alla på golvet. Även mamma som hade svårt att göra så.
Farmor Rut bodde i Oxelösund först på Trädgårdsgatan och jag var ofta hos henne. Hon tyckte att Karin favoriserade Inger, vilket nog var riktigt även om jag aldrig led av det, så hon kompenserade det på något sätt. Vi brukade brevväxla då jag var äldre och farmor skrev i en enda mening och det var lite svårt att förstå. Ibland firade vi jul hos henne och en gång bjöd hon på glasstårta som vi aldrig sett förut. En annan gång kom en tomte som vi inte alls kände igen. Ett negativt minne är att de stoppade upp en bit tvål i mig då jag var förstoppad, riktigt otäckt och ont.
Gammelfarmor Jenny hade grått långt hår i fläta eller knut och den sista tiden bodde hon hos oss och pappa bar omkring henne. Hon dog i lilla rummet hemma och det tycket jag var mycket skrämmande då hon hade ett lakan över sig. Jag brukade springa förbi rummet och blunda.Jag var 7 år tror jag.
Eftersom Inger var livrädd för hundar kom Laika till oss med tåget i en låda. Hon var livrädd och kröp under soffan. Då jag kom hem från skolan hade hon kissat på hela golvet och vi hade lagt ut tidningar. Ibland skjutsade pappa henne på moppen och Laika gick ingenstans om inte mamma följde med. Laika brukade rasta sig själv och gick runt kvarteret. Jag kan inte minnas att vi någonsin gick ut med henne i koppel som man gör nu.
"att alltid vara en smula barn är att vara verkligt vuxen"
aussitime
