Resan till Australien/Brisbane och Fanny -börjar

Den stora resan till Fanny i Brisbane Australien  121105-1211128

5/11

Mattias skjutsar oss till Arlanda i god tid! Han är nog glad att slippa flyga så långt....

Pelle plåtar i säkerhetskontrollen! Det får man ju inte så redan där en blunder och det är bara att radera under uppsikt från vakter.

På Heathrow är det konstigt världens längsta kö och det tar tid! Så det blir inte mycket tid att handla som nog Karin planerat...

På vägen London till Hongkong har vi två tråkiga kärringar bakom oss. Sur på packning  och Karin tvingas fälla upp sitt bord.

Här sitter vi nu min dotter karin och jag. Pelle plåtar
Snygga fåtöljer tycker Karin, och sköna. Aussie - here we come!

På Heathrow är det konstigt världens längsta kö och det tar tid! Så det blir inte mycket tid att handla som nog Karin planerat...

På vägen London till Hongkong har vi två tråkiga kärringar bakom oss. Sur på packning  och Karin tvingas fälla upp sitt bord.

I Hongkong har vi gott om tid. Pelle tar en Bagel med lax och Pelle och jag Burgare med kallt kaffe(usch).

Det tar 20 minuter att gå så ingen panik till gaten som förra gången.

Men oj det blir säkerhetskontroll igen alldeles vid gatten, så vattnet ryker igen...Karin stannar utanför och dricker upp sitt te och juisen, den goda vattenmelonen. Hon sitter på sin resväska.

När vi anlände Brissy gick det ofattbart smidigt, endast en hund nosade på vårt bagage och sen klart!

7/11
Finaste utsikten vi haft på något hotell!Ser hela stan från vårt rum och stora skyskrapor lyser upp på kvällen. Så tjusigt! Som en tavla!

På kvällen kommer Fanny i feststämning och vi sticker till stan. Det blir ett stekhus. Dyrt-inte prisvärt.

Här sitter jag på vår underbara balkong med vår underbara utsikt. Som Fanny bokat åt oss.

Och så får jag bada!!!

Poolen på hotellet med en "orm" som håller rent. kändes lite läskigt faktiskt med den där grejen...

Pelle får också bad- tillräckligt varmt.

 Man kan inte annat än le då man får vara tillsammans med sina underbara döttrar. Fanny bor bara en liten bit bort och karin bor där på Rosina street 20. Vi bjuder på frukost på vårt hotell Wellington road.

 Vi åker Citycat och ska in til Southbank och bada. Vår första dag!

 Frukost är alltid bäst! 

Jag väntar på flickorna och Pelle innan vi startar äventyret för dagen

Pelle och Karin går en bra bit och hämtar hyrbilen.

Nu blir det Rodeo!

Mot Inglewood - Vilket äventyr!

Så fick jag se en känguru på vägen och jag skrek!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu är jag nöjd !

 Gata i Inglewood

Så här såg det ut på rodeo i Inglewood

 Så har vi kommit till  RODEO inträde! Ett av mina stora förväntningar!

 Fanny                                                       Karin

Alkohol   -   inte bra!

 Fannys mat i Inglewood

 Jag med flickorna

 Systrar

 Ut på fest förstås, medan Pelle och jag stannnar på ett mycket enkelt rum på en pub och sover...

 De tycker jag fotar för lågt...

Slut på detta spännande äventyr.

 

En dag åker vi till Noosa. Et riktigt flott ställe och full fart på turism
och inte alls som jag tänkt mig....(litet och ödsligt haha)
Bilfärden gick bra förutom litet fel i rondell. Men det var många rondeller.
Karin gjorde ett bra jobb som kartläsare.

Jag kunde inte bada mer än liiite för vågorna var höga. I alla fall för miG. 

Vi åt knäckebröd, tonfisk på burk, banan och sand...

Väl hemma på hotellrummet blev det hämtmat på golv och stol

en samuraj super sig aldrig förr

aussitime (på riktigt)

Sigge 7 år - skrivet 1987

Mitt älskade barn

När jag läser detta nu ångrar jag mig. Men jag visste inte bättre då.......

Tänk om jag fick göra om.........

Stackars Sigge vad mycket ris du fick.........

Men det fanns kärlek bakom all ris! Mycket kärlek.

1. 

Min lilla pojke

Han har ett udda namn - Sigge

Taget från Olle Adolphssons  "Minns du det Sigge Skog"Det var få som inte förfasades över namnet

Jag minns känslan efter förlossningen

Han hade små pip för sig som en liten mus

Han hade en tydlig rand av hår utmed ryggraden

Sigge luktade så gott i mun alltid

Jag fick aldrig nog av att lukta

Jag brukade viska i hans öra"min lilla pojke"

Hans två storebröder tog mycket tid, speciellt den ena

Hans äldsta bror kallade honom "Lillis"

Sigge fick många tjyvnyp av svartsjuk brorsa

Han var mycket tålig

I den andra brodern hade han en öm sådan

Sigge är en "Öronpojke" och älskar att pilla på öronsnibbar

Lillasysters babyöron kunde han aldrig låta bli

Bordsskicket har varit under all kritik

"sitt ner", "proppa inte munnen full med mat", "du får inte lämna bordet", "torka näsan", "sitt ner" "akta nu spiller du", "dra in stolen", "känner du inte att det droppar från näsan", "håll mun över tallriken", "sätt dig ner",...................hela tiden!

Han har fått mer ovett än beröm är jag rädd

Han är egentligen inget mellanbarn men har blivit det i alla fall

Sigge är okomplicerad, givmild och mycket lättpåverkad

I augusti börjar han skolan

Min vackra just nu ganska jobbiga pojke

Eva 1987

"Alltid nära"

aussitime

Text som tål att höras om och om igen....

Gudstjänst på jobbet

På jobbet har vi gudstjänst en gång i månaden.
Många blir livrädda av själva ordet men själv deltar jag gärna om det gärna. Så många vill inte var med men denna gång blev andaktsstunden hos oss på våningen. Vi satt i en ring som ett gammalt hemförhör.

Demenssjuka kan tappa känslan för etikett och det blev lite komiskt då Dagmar sa högt och tydligt :
"Vad håller de på med för tokigheter" (för hon som  egentligen är intresserad fattade inte vad detta var.)
Den blivande unga prästen hade läst en lite högtravande text om att lyssna.
"Kyrkan" skrattade gott så ingen blev stött.
Vår diakonissa läste denna fina text som jag vill delge;

Himmelsk visdom

Hjälp mig 
att tycka om det jag ser,
älska det jag har,
vara den jag är.

Hjälp mig
att glädjas över livet
det livet jag har,
just här,
just nu.

Ge mig 
visdom att
färglägga dagarna,
dagarna mina
i livets alla  nyanser.







"håll alla dörrar öppna"

aussietime

om nån frågar.....

 "Om nån frågar mig vem som är finast svarar jag Karin."

Så skrev storebror Mattias till sin lillasystet Karin då vi firade hennes examen till djursjuksköterska

Och här är hon lillasyster Karin som just här fixar morfars fötter

och här är hon på vår  balkong på de förtsa balkongmiddagen

Jag har också varit ung och kär..."min lilla gumma"

Ja , jag minns min ungdom med stor kärlek

Pinnen var min första stora kärlek och så här kändes det då:
Jag var kär och jag ville ge honom det bästa jag hade. Pinnen var några år äldre än jag som var 14 15 år.Bara en blick från Honom var nog och bara en beröring räckte långt. Så lite jag begärde...De kvällar jag blev hans utvalda var de lyckligaste i mitt liv och allt anat var helt oviktigt.Det kändes som jag kunde dö av lycka.Jag var så oskyldig och fullständigt uppslukad av mina känslor för Pinnen.Min väninna Git var lika kär i Lennart.
Pinnen och Lennart spelade i ett band och vi brukade åka dit de spelade .(Tidiga gropies)
Jag minns bara att vi tog oss till Askersund, 4 mil från Motala. Och vi liftade alltid, fast vi självklart inte fick.Lennart jobbade i skivaffären i stan och där hängde vi jämt.Mitt förhållande till Pinnen var mer på avstånd och det var på hans villkor endast.
Jag var galen i honom helt enkelt!Stackars mina tonårs föräldrar - inte kunde jag ta hänsyn till dom....Vi träffades en natt lång senare Pinnen och jag men det kändes inte på samma sätt längre.Jag glömmer honom aldrig och heller aldrig det han kallade mig, "min lilla gumma"!
Visst är det en underbar känsla att vara så förälskad!

Så här såg jag nog ut ungefär på "Pinnens tid", fast jag tror jag var yngre och hade långt hår

I mitt minne finns även "Lamme"som egentlige hette Lennart. Det blev aldrig nåt emellan oss men jag tänker alltid på honom då jag hör "Lyckliga gatan". Förmodligen träffades vi på dans på Folkets hus. Min väninna Ingela och jag brukade gå dit på lördagarna.

Ingela ändrade helt utseende från vardagen, glasögonen åkt avoch sminketpå. Hon blev faktiskt en annan människa. Ingela hade underbara föräldrar och de dansade alltid med varandra . Hos dom trivdes jag som fisken i vattnet. Mamma Elsie brukade röka en Chesterfield och så dukade hon för frukosten kvällen innan. Hon var så morgontrött förklarade hon.
Vissa saker minns man aldrig.

Nästa stora kärlek var "Kyckling", kommer knappt ihåg vad han egentligen heter. Vi hade ett sporadiskt förhållande - inte heller det fast.Nu var jag äldre och vi gick båda på gymnasiet. På den tiden brukade jag ta pappas moppe till skolan och den hör liksom ihop med "Kyckling", i mitt minne på något sätt.När jag jobbade i Tylösand sommaren-69 liftade han ner till mig och jag blev förstås överlycklig. Efter det tog det helt slut. Han hittade väl en annan.

Själv tröståt jag där som hotellstäderska på hotell Tylehus och lite på hotell Tylösand och kände mig väldigt ensam. Jag bodde ihop med 4 vackra finskor och jag fattade inte ett ord vad de sa. I alla fall gick jag upp i vikt den sommaren och "Kyckling" fann nog mig mindre attraktiv...Jag känner i alla fall värme i mitt hjärta när jag tänker på honom...

I Tyskland då Mona och jag jobbade där och besökte träffade jag underbara Harald och underbara Heina.Harald fanns i Heidelberg och bodde i en vindslägenhet. Jag älskade att gå omkring i hans morgonrock och vi träffades på disko i Heidelberg ett vinterlov. Harald skickade mig en lite Snobben bok .I underbara Heidelberg åt Mona och jag världens godaste pizza med salami och extra ost! Så god pizza har jag aldrig ätit sen. Jag kunde känna denna fantastiska smak i många år efteråt, precis som om jag åt den.

Heina jobbade som kock på hotellet där vi jobbade i Munster och mitt hjärta hoppade till då jag såg de där svart och vitrutiga kockbyxorna i köket. Han skulle gifta sig så det blev helt platoniskt. Han plockade en jätte bukett med rosa nejlikor i i var sin mammas trädgård då vi var ute och åkte i hans bil. Det var säker 50 stycken och jag älskar nejlikor ännu mer sen dess. Ett fint minne av Heina är när han kom till vårt rum då jag tvättade håret, och tog över och slutförde hår tvätten. Den känslan kan jag känna en i dag...

..

Jag har kort på Harald, men inte på Heina tyvärr....

Det hette inte "one night stand" på min tid men såna blev det några av och jag minns just ingen...

Mina stora kärlekar kommer alltid att finnas kvar i mitt hjärta och minnena bär jag för alltid med mig, för sen kom Pelle och han är den senaste och för alltid min stora kärlek.

Det känns bra att jag fått uppleva kärleken flera gånger och så att säga ha fått prova på lite olika...

"det som en gång kommit in i mitt hjärta stannar där för alltid"

Ausiietime

Fler kort från Karins examen 120725

Nu blev det lite dubbelt....det gör inget...

 Jag med min allra älskade dotter Karin

                                                      Karin och Lilly

  

Karins posering börjar - dessa med min kamera. 

                Vi tog också med Karins nya kamera och med Pelles mobil

  i stora salen

 i trappan

 ute i det fria - utanför Freemansen house

 och så slänger hon hatten...

En båtutflykt efteråt

Under ceremonin

 Här sitter de samlade Karins gäng

 Alla Karins namn lästes upp - Eva Karin Isabella Maria

 Freemansens house

Är hon ledsen över att lämna England "U-landet" !

  Så här såg packningen hem ut!

Pelle och jag flyger över för att närvara vid Karins examen och att ta hem hennes saker

Vi fikar medan vi väntar på bussen vid Heathrow 120724

Karin provar sin hatt kvällen innan

Vår packning då vi kommer till London

På väg till ceremonin 120725

                                          Bilder från en vackra salen

Låt barnen komma till mig
och hindra dom inte

aussietime