Från Sigges minnesdag 2011 - Siggevänner
Tack gode gud för Siggetecken !
Det tydligaste tecknet är Fedex bilen. Sigge jobbade på Fedex ute i Arlanda och vi viste inte nåt om de egentligen, nåt med post...
När Sigge dog förstod vi hur omtyckt och duktig han varit där, de skickade blommor och kom på begravningen. De kom på hans begravning!!!
Så varje gång Fedex bilen dyker upp är det som att Sigge kör omkring och visar sig för oss. Den bilen är en mycket viktig del av mitt liv. Siggetecken.
Det fins många andra Siggetecken och de finns där hela tiden.
Jag är så rädd att han ska glömmas bort och har varit så hela tiden och vi pratar alldeles för lite om honom....Jo vi har nog honom i våra tankar alla.
Därför är det så roligt att Mio är så engagerad i sin farbror Sigge.
Sigges siffra var nr 8 så varje gång åttan dyker upp är det ett starkt Siggetecken. Men det kan också vara mitt årtal 51 eller nåt annat som liksom stämmer in.
Dessa Siggetecken har hjälpt mig genom sorgearbetet och även om jag inte tror på ett liv efter detta så är Sigge mitt i bland oss så fort han har tid. Han jobbar tydligen med blommor däruppe. Som Jim gör här nere!
Det kommer att dyka upp Siggetecken här framöver för jag får Siggetecken hela tiden!!!
Det gäller bara att hålla alla dörrar öppna!
När tanken på den du förlorat "plötsligt" dyker upp,ja då är det den du mist som tänker på dig!
aussitime
Mio är verkligen tagen av Sigge. Han tänder ljus framför bilden han fick av dig. Den har han satt i en vit ram och ställt i fönstret. Där finns även bilder och texter som han skrivit till honom.
SvaraRaderaDet där med tecken är en skön tröst. Jag har själv egna. Varje gång som jag tittar på klockan och den är ofta 12.10. Det klockslaget tog min pappa sitt sista andetag. Det känns ungefär som då man håller på att somna, men plötsligt rycker till. Man påminns av det så starkt. Kan inte ta på känslan. Är det skönt nä.. Eller jobbigt?
Likaså drömmar kan få en att känna samma sak. Mormor fanns hos mig i den dör drömmer. Det var härligt och jag ville drömma vidare, men man vaknar och inser att livet är här och nu. Det där tillhör det förgångna...
Tro på dina Siggetecken. Han finns här hos oss!
Kram Kajsa